Energinet vill att batterier ska avlasta det danska elnätet

Energinet kallar nu batterier en del av lösningen på bristande nätkapacitet. I ett besked den 11 september skriver bolaget att batterierna i ännu högre grad ska bidra positivt till elsystemet och till den gröna omställningen, och att det kräver rätt ramar så att de hjälper där de skapar mest värde för elnätet.

Ramarna byggs nu, och de kommer att gälla för varje företag med en anläggning där kapaciteten i anslutningen är ansträngd.

Kim Willerslev Jakobsen, direktör för Systemansvar på Energinet, säger:

”Jag ser absolut batterier som en mycket viktig del av ett elsystem som blir grönare och grönare. Det kommer att behövas mycket mer flexibilitet och utjämning av toppar och dalar i både elproduktion och elanvändning. Batterierna är bra på att balansera elsystemet. Men de ska också, i mycket högre grad än i dag, kunna hjälpa till att lösa problemen med nätkapacitet. Därför arbetar vi hårt för att batterier ska få rätt möjligheter att agera nätvänligt i transmissionsnätet.”

Det ligger två uppgifter i citatet, och bara den ena är löst. Balanseringen klarar batterierna redan. Bidraget till nätkapaciteten är den del som måste flytta sig, och det är den Energinet nu bygger villkor för.

Energinet lägger teknikutvecklingen till grund. Priserna har fallit, tekniken har mognat snabbt, och ett batteri kan reagera mycket snabbare i elnätet än många andra lösningar, och det är de egenskaperna som gör det möjligt att kapa toppen av belastningen och lagra el från sol och vind till dess behovet finns.

Energinet och de danska elnätsbolagen har på kort tid haft en våldsam efterfrågan på nytt elnät. Därför ska utbyggnaden av transmissionsnätet få extra fart, och de många ansökningarna måste prioriteras. Parallellt måste det hittas nya lösningar så att det nät som redan finns används bättre eller avlastas.

I den sista kategorin är batterier närliggande, skriver Energinet, som samtidigt är precist på en punkt. Batterier är inget alternativ till att bygga mer elnät. De kompletterar utbyggnaden och hjälper Energinet att få ut mer av den kapacitet som redan finns.

Den positiva hållningen har en avgränsning som Energinet själv skriver fram. Bolaget ser positivt på batterierna när de agerar på ett sätt som avlastar och inte belastar transmissionsnätet, eller på ett sätt som inte kräver mer elnät.

Många batterier köper typiskt el när priset är lågt och säljer igen när det är högt. För batteriägaren är det rimligt. Men styrs anläggningen bara efter pris kan den sluta med att belasta elnätet vid samma tidpunkter som annan stor elanvändning, och använder batterierna nätkapacitet under topplasttimmarna kan det öka behovet av nätutbyggnad och skapa väntetid för industri och andra gröna projekt.

Kim Willerslev Jakobsen sätter upp det kommersiella villkoret:

”Batterier kan visa sig bli en riktigt god idé i ett pressat elnät. Men vi måste ha lösningar där batterierna blir attraktiva för investerarna och samtidigt ger värde för elsystemet. Det kräver att vi kan styra och avtala när batterierna använder nätet, så att de avlastar i stället för att lägga ytterligare press på kapaciteten.”

Lägg märke till investerarhänsynet. En anläggning som kan kopplas bort är fortfarande en anläggning någon har lånat pengar till, och då blir det avgörande hur förutsägbar begränsningen är.

Det konkreta verktyget heter begränsad nätanslutning, på danska förkortat BNA. Anläggningen får tillgång till nätet men kan kopplas bort, begränsas och styras av Energinet under de timmar då kapaciteten är mest efterfrågad.

I dag finns det i två varianter, båda på transmissionsnätet. Begränsad nätanslutning för elanvändare. Och tillfällig begränsad nätanslutning för elproducenter, alltså inmatning.

Energinet utvecklar nu metoder som sammantaget ska säkra att begränsad nätanslutning kan erbjudas alla kunder över både transmissions- och distributionsnätet. Det är sex BNA-produkter på väg, och den första är ute på remiss.

Bolaget ska dessutom bjuda in marknadens aktörer till dialog om utvecklingen av framtida nätprodukter som potentiellt kan möta ytterligare efterfrågan från nätkunderna. Kim Willerslev Jakobsen motiverar det så:

”Batterimarknaden har utvecklats mycket snabbt, och de som bygger anläggningarna ser hela tiden nya möjligheter, också möjligheter som kan vara en vinst för transmissionsnätet. Därför vill vi löpande få aktörernas input till både utmaningar och lösningar.”

Två saker är centrala i det arbetet. Nya lösningar ska kunna driftas säkert av Energinet, och de ska kunna godkännas av den danska tillsynsmyndigheten Forsyningstilsynet. Energinet noterar samtidigt att det både i Danmark och utomlands arbetas med lösningar där batterier kan användas för att frigöra mer nätkapacitet, så att mer grön produktion och mer elanvändning kan anslutas.

Energinet pekar på två ställen där anläggningarna gör jobbet i dag.

Det första är balanseringen. Energinet köper stödtjänster för att hela tiden säkra balansen mellan elanvändning och produktion, och ett batteri är snabbt nog att leverera dem. Omkring 300 MW batterier och 100 MW elbilar är redan godkända för att leverera stödtjänster, och det kommer hela tiden in fler MW i marknaderna för stödtjänster. Elbilarna i den siffran är en poäng i sig, för en laddflotta är därmed redan med och balanserar systemet och inte bara en elanvändning som ska täckas.

Det andra är de anläggningar som sätts upp i anslutning till befintliga solparker eller vindkraftverk. De kan samla upp el från solparken när solen ligger på, och skicka ut elen senare, när produktionen är lägre och behovet större. Den avtalade kapaciteten blir inte större, men den används bättre, och Energinet skriver att det kan göra ett förnybarprojekt mer nätvänligt utan att nödvändigtvis kräva fler kablar eller mer kapacitet.

Vi ser samma begränsning i laddprojekt. För ett transportföretag som ska ladda fordon på den egna depån är den lediga kapaciteten i anslutningen det som avgör hur många och hur kraftiga laddare som kan sättas upp, och frågan kommer tidigt i projektet.

Ett batteri på platsen kan laddas upp under de timmar det finns plats i nätet och leverera hög effekt till laddning under dagen, utan att anslutningen behöver byggas ut. Samma mekanik gäller en drivmedelsanläggning som får laddare vid sidan av den elanvändning som redan finns.

Därför är de nya villkoren intressanta utanför batterimarknaden. Blir tillgången till nätet något man kan avtala får fler anläggningar en framkomlig väg till elektrifiering. Också de anläggningar där en utbyggnad av anslutningen inte är realistisk nu.

Villkoren är inte slutgiltiga. Varken remissen för den första BNA-produkten eller dialogen med marknaden är avslutad.

Riktningen är däremot tydlig nog att planera efter. När anläggningen får använda nätet blir ett villkor i nivå med hur mycket kapacitet som är ledig på platsen, och det gör nätanslutningen till en förutsättning för dimensioneringen i stället för något som ordnas efteråt.

Systemansvaret arbetar nu självt med att göra plats för anläggningarna på villkor som passar ett pressat elnät. Det är en annan situation än att stå i kö efter kapacitet.

TSG arbetar med energilagring och solenergi i Danmark genom NRGreen, som TSG köpte 2025. NRGreen projekterar, bygger, nätansluter och servar solceller och batterilager på samma plats, och i Sorø är 10 MW solceller och ett batterilager på 10 MW och 20 MWh under uppbyggnad. Det är anläggningar av den typ som de nya anslutningsvillkoren kommer att gälla för.

Utöver Danmark har TSG egna team i alla sju nordiska och baltiska länder och är del av en koncern i 30 länder. Läs mer om hur energiperspektivet breddades i Danmark, i artikeln TSG utökar med solceller och BESS i Danmark.

Energinets besked finns på energinet.dk.